En av fem barn har resistenta bakterier i magen
Enligt en ny avhandling från Uppsala universitet har förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier bland föreskolabarn ökat nästan sjufaldigt på bara några år. En överraskande och oroväckande utveckling enligt forskare bakom studien.
I en studie på över 300 friska förskolebarn i Uppsala har blöjor och avföringsprover samlats in för att utvärdera hur vanliga antibiotikaresistenta bakterier är idag jämfört med en liknande mätning år 2010.
Resultaten visar att förekomsten har ökat från tre procent till 20 procent fram till 2016.
– Om de här resultaten är representativt för samhället i stort får vi omvärdera synen på Sverige som ett land med låg förekomst av antibiotikaresistens, säger Johan Kaarme, forskare bakom avhandlingen vid Uppsala universitet till Sveriges Radio.
Resistenta bakterier är ofarliga tills de orsakar en infektion
Den sorts antibiotikaresistenta bakterier som undersökts i denna studie är så kallade ESBL-bildande bakterier. De producerar en typ av enzymer (ESBL-enzymer) som kan bryta ner viktiga antibiotikatyper och gör dem värdelösa. Enzymerna sprids ofta bland tarmbakterier som kan orsaka uringvägsinfektion, sårinfektioner, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.
Resistenta tarmbakterier innebär egentligen ingen fara för bäraren men om de orsakar en infektion kan det blir ett problem om de inte går att behandla.
Ett av de största hoten mot människors hälsa
Världshälsoorganisationen, WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de främsta hoten mot människors hälsa. Varje år orsakas miljontals dödsfall i världen av dessa bakterier då infektionerna inte går att behandla.
Nordiska länder har länge haft relativt låg förekomst, men på grund av faktorer som felaktig användning av antibiotika bland människor och i djurhushållning, dålig vattenrening och mer resande har bakterierna spridit sig snabbt även till Sverige.
– Det här är den tredje högsta förekomsten av antibiotikaresistens vi sett i de internationella studier som finns på friska barn, säger Johan Kaarme till Sveriges Radio.
Han kallar resultaten överraskande och oroväckande och hoppas de gör vården mer vaksam då fler infektioner av ESBL-bildande bakterier förmodligen kommer visa sig på sjukhus. Då krävs det att vården gör odlingar på bakteriella infektioner oftare för att fastställa om bakterier är resistenta och sedan välja rätt behandling.
Just varför barnen i Uppsala bär på resistenta bakterier är inte tydligt från denna studie då ingen bakgrundsinformation om riskfaktorer samlades in.
